Här kommer lite bilder från det jag var och hälsade på Zaga och hennes syskon i Z-kullen samt några ur Å-kullen. Bilderna är inte lika bra fotade som Nanna kan fota, men dem får duga . Jag var där den 22:a januari och nu på söndag den 5:e hämtar vi hem vårt troll !

Igår fick jag veta vem hon är… men lite svårt att säga exakt vem som är hon på de här bilderna då det är både tjejer och killar med . Leksakeran på bilderna hade jag med mig till valparna. Långsvansdjur, Twizzles och Longmoppys. Toppenbra hundleksar till valpar!

/Maria Blanck, www.blancks.se

”Gilla” vår facebooksida ”Blancks Hund & Häst” (vi heter inte så längre men Facebooksidan går inte att ändra). Vi lottar ut två presentkort på vardera 250 kr!!!

/Maria Blanck

På söndag ska jag åka och hälsa på min lilla Zaga <3 för första gången, och när en ny valp är på ingång i familjen så vandrarna tankarna självklart iväg till vår Cindra…

Vi hade och har faktiskt även fortfarande en hemsida vi namn Hundkojan, men den upptaderas inte alls numer, men den går att se och läsa. Att skriva i Dagboken under Cindras sjukdom, kraftig Epilepsi, var ett sätt för mig att bearbeta. Texten nedan är skriven under Cindras egen ”Minnes sida”.

*************

Till minnet av vår älskade Cindra, som för alltid kommer att finnas kvar i våra hjärtan… du fattas oss!

Efter en kort tids sjukdom med svår Epilepsi har vi måndagen den 13 mars 2006 låtit Cindra somna in. Cindra svarade tyvärr inte på den medicin som vi gav henne och som låg på ”normal dos”. Tyvärr kunde vi heller inte höja den dosen då den på grund av blodnivån visade sig vara på gränsen till hög. Cindras första anfall kom den 16 januari och det var vid det sista anfallet den 10 mars som vi tog det slutliga beslutet, som innebar att låta Cindra somna in.

Diagnos: Idiopatisk Epilepsi

Dagboken 20060313
-20 grader ute och vi som hade tänkt gå en långpromenad med Cindra. En skön, rolig, underbar, lekfylld, kampfylld morgonpromenad, men den blev lite kortare än vad vi tänkt, men den innehöll allt det som vi hade tänkt oss att göra denna morgon. Det är en morgon med en sol som lyser från en klarblå himmel, gnistrande snö och det knarrar under skorna när vi går. Solstrålarna som träffar Cindra gör så att hennes päls skimrar som guld, det riktigt lyser om henne. Cindra är lös och springer omkring i skogen och luktar, sticker ner nosen och frustar lite för att sedan springa till mig för att ”bjuda upp” till kamp med mina vantar. Hon biter tag i min vänstra vante och springer glatt iväg med sitt nyvunna byte i munnen! Nu är det som alla mornar inte så kul att ha bytet själv så hon släpper det i snön efter att ha sprungit en bit med den. Vanten blir återigen intressant så fort matte plockar upp den och återigen springer hon iväg med glad svans på skutthoppiga ben! Hon är så otroligt vacker, vår Cindra! Vår Cindrus, vår skrutt, vår skruttibangbang…

Måndagen den 13 mars, Klockan halv tio lät vi vår bästa vän, Cindra somna in. Vi fick ”låna” henne i 8 månader och vi är oerhört tacksamma för den underbara tid vi fick tillsammans med vår glada Boxertjej, CINDRA! Du kommer alltid att finnas kvar i våra hjärtan och vårt minne kommer alltid att vara fullt med allt du förgyllt vår vardag med den tid vi fick ha dig hos oss!

Vi har i samråd med veterinären tagit detta beslut, ett riktigt beslut för Cindra som inte behöver lida mer! Hon springer just nu och busar omkring i hundhimlen! /Puss & Kram

Skrivet i Brukstorpets gästbok av våra superunderbara uppfödare, Peter och Johanna! (20060313)

Brukstorpets Cindra
Det är med sorg i hjärtat vi måste meddela att Cindra i våran C-kull, tyvärr inte finns i livet längre. Efter att ha drabbats av allvarlig Epilepsi där hon tyvärr inte svarade på den behandling och dom mediciner som sattes in, tog Cindras ägare det modiga och osjälviska beslutet att inte förlänga den plåga det innebar för Cindra med alla sina anfall som hon fick.

Mer om Cindras liv och kampen mot hennes sjukdom finns att läsa på hennes hemsida www.hundkojan.nu

Många tankar och kramar till Cindras ägare, Rickard & Maria, från oss alla ”Brukstorpare!”

/Maria Blanck, www.blancks.se

Det blir dåligt skrivet här i bloggen men det är för att jag just nu om dagarna använder nästan all min vakna tid till att inventera lagret/butiken. Det är ett lika kärt, eller inte, återkommande arbete varje år, … . Finns det något tråkigare *suck*.

Igår hade jag alla tre hundar med mig i butiken. Vi fick oss också en svettig promenad ner till butiken då min transporter är inlämnad på verkstaden. Det var inte det roligaste att promenera med en unghund som Ulex, som inte kan gå i koppel. Diva är lös och springer med en bendeboll vilket jag vet är en lite större retning än vad Ulex kan klara av men han hade ju Gwen bredvid sig som också gick i koppel, så han var ju inte ensam hos mig. Är det något som husse slarvar med, då vi ju oftast har hundarna lösa, så är det koppelgåing. Det är så viktigt för mig att den biten fungerar då jag har en whiplashskada sedan tolv år tillbaka.

Att ta sig den tiden att träna koppelgåing är värt mödan, jag lovar. Min Diva är så duktig på att när hon går lös kunna var ”här” vid min sida tills hon får ett frikommando men hon går också riktigt bra i kopplet. Gwen är inte lika duktig på att gå i koppel men hon drar inte så fruktansvärt mycket heller. Det finns så många olika varianter att träna in det här på men det viktigaste är att börja i tid. Vi började alldeles för sent med vår Cairnterrier Boss, som var några år, men det var min första egna hund så jag visste inte bättre. Först när problemet redan var ett faktum, så anmälde jag mig till en kurs.

Den variant av koppelträning jag tycker är bäst är den där du har godis- eller leksaksbelöning med dig och där du när hunden drar stannar till, väntar ut att hunden ska ta ögonkontakt, vända upp och komma tillbaka till dig, och så ger jag belöning. Ibland kan jag behöva backa. Jag skriver ”variant” för jag blandar de här båda, eller tre är det egentligen, till en mix som passar bra under just den promenaden. Jag gör också ofta så att när hunden visar minsta tendens till att den tänker ta ögonkontakt med mig eller jag ser på kroppsspråket att den ändrat ”tanke” så belönar jag också med ett ”bra”. Allt hunden gör som visar att den ändrar sig belönar jag i alla situationer. Använder mig mycket av orden ”bra” och ”rätt” i både vardag som i träning.

Det är sedan viktigt att hunden inte får springa rakt ut i kopplet igen för då får vi den så kallade ”jojo-effekten” och hunden förstår praktiskt taget ingenting mer än att den när du stannar till får komma in till dig och få godis. Du måste visa tydligt att det lönar sig att inte dra i kopplet och att det är roligt, att gå nära dig. Belöna varje del av promenaden där du har slakt koppel eller där huden själv tar kontakt med dig. Att många hundar drar i kopplet beor också många gånger på att det finns en osynlig kamp mellan er två och då räcker det inte bara att träna ”koppelgåing” utan det grundar sig i er vardagliga träning, samspel och tillit.

/Maria Blanck, www.blancks.se

Det är fruktansvärt… det som står i aftonbladet idag ”Hundarna var i panik…”

Hur kan detta hända i Sverige? Det finns enligt mig ingen ursäkt till att behlanda djur på det här sättet. Det finns alltid en utväg, om du själv inte klarar av att ta hand om din vän!

/Maria Blanck, www.blancks.se

Den här bilden är bara sååååå härlig som Nanna Ikonen fotat på Z-kullen. Så här kan det se ut i valphagen efter en kloklippning :). Åtta trötta valpar i en hög!

Zooooov gott <3

/Maria Blanck, www.blancks.se

Går ni i valpköpartankar så ska ni kika in på den här kennelsidan, Smultronblommans Kennel. 6 stycken små Cocker spanielvalpkillar väntar på att få flytta till nya hem!

Nya bilder har fotats också på Rapport’s Z-kull, av Nanna Ikonen. Valparna växer och frodas För första gången på söndag ska jag åka och hälsa på hela gänget i Nödinge, och vad jag längtar!!!!

Det var några av alla de underbara foton som Nanna  fotat. Jag själv har ingen bra kamera att ta med på söndag tyvärr, så tur för mig och även för er, att Nanna fotar så många fina valpbilder och skickar till mig, som jag kan lägga ut !

/Maria Blanck, www.blancks.se

Trött som få idag efter att ha sovit bara 5 timmar. Gick upp halv sex imorse, vilket inte alls är ”min” tid att gå upp, men transportern skulle in på ett garantijobb på Möllerbil  i Eskilstuna.

Klockan 7.03 lämnade jag in bilen och klappade på en Chihuahuakorsning, som en tjej har på kontoret där. Gav lite råd om hur hon kan göra för att få hunden mer van vid människor då den börjar bli lite ”rädd”, men absolut inte ge hunden något ”hälsningsansvar”. H0n hade ställt hundbädden bakom sitt skrivbord, vilket var kanon, och där får ingen annan än hon själv gå in. En bra och trygg zon för hunden att vara på. Jag gav också tips om att människor som kommer in på kontoret och de som kommer in hemma kan ha godis att ge när hunden själv väljer att komma fram och hälsa. Allt för att skapa trygghet i att hunden inte behöver känna att någon ska ta på den men främst för att hunden ska se, att från människan kommer något gott. Genom det kommer sedan tryggheten i att träffa människor. När folk kom hem till oss så fick de alltid ta några godisbitar ur en skål, som stod på hallhyllan.Vår Border Collie Gwen fick tyvärr ett hälsningsansvar efter att  hon var med mig varje dag när hon var liten valp och fick sitta bakom disken i djurbutiken, där jag arbetade för några år sedan, här i Stallarholmen. Folk böjde sig ner bakom disken och lockade på henne. Till slut fick Gwen nog och sa ifrån. Då ville jag sätta henne på kontoret, men det fick jag inte för ägaren, så då blev det till att få ha Gwen kvar hemma i hundgården. De första tre månaderna i en hunds liv är så viktiga och när jag nu gjorde ”fel” med min Gwen så har det tagit år av träning att få henne trygg med att människor hälsar. Hundar ska socialiseras, men det ska ske på deras vilkor!

Hemma igen vid åtta efter att ha åkt 5 mil enkel resa, så slängde jag i mig frukosten, för sedan var det dags för nästa biltur vid halv nio. Sonen skulle till Thims trafikskola i Flen på intensivkurs och vara borta en vecka. Marcus fick övningsköra de 6 milen till Flen och det gick så bra. Han har blivit jätte duktig på att köra bil.

Nu är jag hemma på kontoret igen. Det har blivit ca 25 mil idag på morgonen. Jag tog en sväng in till Skattekontoret i Strängnäs också och lämnade in ett papper som gör att min revisor kan momsdeklarare på nätet och då behövs e-legitimation.

Ha en bra dag alla!
Maria Blanck, www.blancks.se

Vi har spenderat helgen i vår husvagn, som står uppställd på en gård i Norrköping, och där i ridhuset har sambon tränat lydnad och skydd med sin Ulex. Härligt att äntligen komma igång med träningen igen. Jag väntar med att träna Diva då hon fortfarande går på antibiotika. Frågan är om hon någonsin mer kommer att kunna träna skydd, vilket både jag och vår veterinär är lite tveksam till, men vi tar en dag i taget nu.

Rickard fick bra med tips i lydnaden av Micke, vår sponsorkille. Underbart med Micke som tar sig tid att hjälpa och visa. Det är så mycket bättre att Micke visar än att jag, som är sambo med Rickard, går in och gör det. De tränade på fritt följ och på ”ro” med boll vid sidan. Att träna ”ro” är så bra och sedan från det att kräva släppanden, där du inte går in i någon kamp med hunden, i sittanden eller helst i läggande. Nyttigt i skyddet och hanteringen av ärmen sedan.

Kul att få vara med och hjälpa till när Lina tränade vittringsapportering med Adde. Jag har ju aldrig tränat lydnadslydnad,  så extra roligt att få vara med och lägga ut alla apporter och sedan se Adde lösa momentet. Adde är en underbar labbekille som verkligen älskar att jobba.

Produkterna du ser på bilderna inklusive kläderna jag, Rickard och Micke har på oss finns att köpa hos Blancks. Currogankedjan Adde har på sig är köpt hos oss.

Det har blivit flera sköna långpromenader också både igår och idag .

Sen vill jag göra er uppmärksamma på alla våra erbjudanden som vi har i webbshopen! Det finns kläder, halsband, koppel och leksaker till mycket bra priser. Vi har också kvar en del hästprodukter, som vi sänkt med 50 %. Jag har skrivit det tidigare, men det går inte att tjata för mycket om, att ni bör göra till vana att gå in under ”Erbjudanden hund” och ”Erbjudanden hundförare / Fritid”. Har ni inte gjort det tidigare så gör det nu, för det finns även produkter för den icke hundintresserade!

Önskar er alla en toppenhärlig kväll!
Maria Blanck, www.blancks.se

Idag kommer jag göra reklam för min dotters blogg. Madeleine skriver målande om känslor, funderingar och sitt liv med två hästar och en katt. Madeleine är 20 år och bor med sin katt i en egen lägenhet, som ligger i ena hörnet av ett ridhus. När hon ser ut genom sovrumsfönstret så kan hon se sina båda älsklingar beta i hagen.

Hon och tar upp känsliga ämnen som många av oss inte vågar ta upp och hon skriver ärligt, rakt och väldigt naket. Igår skrev hon en mycket fin text om mig som jag fällde många tårar efter att ha läst… tårar av glädje!

Madeleines blogg heter GoldenBell

Maria Blanck, www.blancks.se