Det blir dåligt skrivet här i bloggen men det är för att jag just nu om dagarna använder nästan all min vakna tid till att inventera lagret/butiken. Det är ett lika kärt, eller inte, återkommande arbete varje år, … 
. Finns det något tråkigare *suck*.
Igår hade jag alla tre hundar med mig i butiken. Vi fick oss också en svettig promenad ner till butiken då min transporter är inlämnad på verkstaden. Det var inte det roligaste att promenera med en unghund som Ulex, som inte kan gå i koppel. Diva är lös och springer med en bendeboll vilket jag vet är en lite större retning än vad Ulex kan klara av men han hade ju Gwen bredvid sig som också gick i koppel, så han var ju inte ensam hos mig. Är det något som husse slarvar med, då vi ju oftast har hundarna lösa, så är det koppelgåing. Det är så viktigt för mig att den biten fungerar då jag har en whiplashskada sedan tolv år tillbaka.
Att ta sig den tiden att träna koppelgåing är värt mödan, jag lovar. Min Diva är så duktig på att när hon går lös kunna var ”här” vid min sida tills hon får ett frikommando men hon går också riktigt bra i kopplet. Gwen är inte lika duktig på att gå i koppel men hon drar inte så fruktansvärt mycket heller. Det finns så många olika varianter att träna in det här på men det viktigaste är att börja i tid. Vi började alldeles för sent med vår Cairnterrier Boss, som var några år, men det var min första egna hund så jag visste inte bättre. Först när problemet redan var ett faktum, så anmälde jag mig till en kurs.
Den variant av koppelträning jag tycker är bäst är den där du har godis- eller leksaksbelöning med dig och där du när hunden drar stannar till, väntar ut att hunden ska ta ögonkontakt, vända upp och komma tillbaka till dig, och så ger jag belöning. Ibland kan jag behöva backa. Jag skriver ”variant” för jag blandar de här båda, eller tre är det egentligen, till en mix som passar bra under just den promenaden. Jag gör också ofta så att när hunden visar minsta tendens till att den tänker ta ögonkontakt med mig eller jag ser på kroppsspråket att den ändrat ”tanke” så belönar jag också med ett ”bra”. Allt hunden gör som visar att den ändrar sig belönar jag i alla situationer. Använder mig mycket av orden ”bra” och ”rätt” i både vardag som i träning.
Det är sedan viktigt att hunden inte får springa rakt ut i kopplet igen för då får vi den så kallade ”jojo-effekten” och hunden förstår praktiskt taget ingenting mer än att den när du stannar till får komma in till dig och få godis. Du måste visa tydligt att det lönar sig att inte dra i kopplet och att det är roligt, att gå nära dig. Belöna varje del av promenaden där du har slakt koppel eller där huden själv tar kontakt med dig. Att många hundar drar i kopplet beor också många gånger på att det finns en osynlig kamp mellan er två och då räcker det inte bara att träna ”koppelgåing” utan det grundar sig i er vardagliga träning, samspel och tillit.
/Maria Blanck, www.blancks.se
Tags: Hundar, Hundartiklar, Hundprodukter, hundträning
